Helt plötsligt förstår jag...

Japp, jag förstår vad Robert menar i sitt inlägg "Makt vs. Makt". Marcus var på caféet idag, och fan vad den killen kan få mig till. Hade inte kunnat säga nej till honom för alla pengar i världen, eller något annat heller för den delen. Enorm sexuell makt har han över mig.

Mer som händer då? Vet inte riktigt. Mitt känsloliv börjar leka berg- och dalbana med mig igen, och, visst, jag diggar den på liseberg, men knappast när den är inom mig. Problemet är att den här gången vet jag inte riktigt varför den drar igång. Jag har varit medveten om det tidigare gånger... Men men, jag har överlevt hitills så varför skulle jag inte göra det den här gången?

Men jag är så trött på att jag knappt kan gå en vecka utan at känna mig ledsen eller olycklig. Jag är uppenbarligen dömd att inte få känna lycka i längre perioder än ca 5 dagar i sträck.

Nåja, nu börjar allt dra igång inför Vinterkonferensen, och det är skönt att veta att snart får jag träffa världens bästa människor igen.

Kram!