Mycket har hänt i livet det senaste, men jag kommer endast att prata om en särskild grej den här gången.
Nämligen Karlstad Mini-Pride. Jag är med och arrangerar Pride i Karlstad i sommar. Ett riktigt kul arbete då vi nu får massiv medial uppmärksamhet. Det som dock oroar mig för tillfället är att på den så kallade "patriotiska" sidan nordisk.nu så pågår det en helt seriös diskussion om att komma till Karlstad under pridetåget och börja "knacka bögar". Jag är orolig, men jag hoppas (och tror) verkligen att de höger-extrema känningar som dryftas där inte utförs, då de är en styggelse mot allt vad demokrati heter. Och de partier som talas om där kallar sig för demokratiska? Yeah, right!
torsdag 17 april 2008
fredag 11 april 2008
Första gångerna...
Japp, den här helgen är det många första gånger för mig. Listan kommer här:
1. Idag var jag för första gången i hela mitt liv riktigt, riktigt stressad. Hade glömt mina biljetter till Hjo hemma. Tack och lov löste det sig. Leif, du är en riktig hjälte!!!
2. Första helgen jag innehar posten som ordförande för SMISK. Helt underbart. Tycker om posten, trots att den inte kommit igång ordentligt än.
3. Första gången jag skriver blogg från ett tåg. Japp, jag sitter på X2000 mot Hjo, där jag ska arbeta som konfirmandledare denna helgen (Hyckleri, jag vet, men vad gör man inte för pengar...).
4. Det här är sensationellt. Första gången i hela livet som jag åker första klass på något tåg, och jag åker helt gratis, eftersom Svenska Kyrkan betalar hela kalaset!!! Jag tackar aldrig nej till lite lyx, ska ni veta. ^^
Nåja, på det hela taget så är livet som det borde vara, helt enkelt. Jag klagar inte alls. ^^ Bra dag? Svar: JA!
Med hopp om er goda hälsa
// Eli Pettersson
Ordförande för SMISK
Kassör i RFSL Ungdom Karlstad
Distriktsledamot för Sverok Svealand
Sekreterare i A.R.F.O.L.D.
(Räkna ut alla de förkortningarna om du kan.)
1. Idag var jag för första gången i hela mitt liv riktigt, riktigt stressad. Hade glömt mina biljetter till Hjo hemma. Tack och lov löste det sig. Leif, du är en riktig hjälte!!!
2. Första helgen jag innehar posten som ordförande för SMISK. Helt underbart. Tycker om posten, trots att den inte kommit igång ordentligt än.
3. Första gången jag skriver blogg från ett tåg. Japp, jag sitter på X2000 mot Hjo, där jag ska arbeta som konfirmandledare denna helgen (Hyckleri, jag vet, men vad gör man inte för pengar...).
4. Det här är sensationellt. Första gången i hela livet som jag åker första klass på något tåg, och jag åker helt gratis, eftersom Svenska Kyrkan betalar hela kalaset!!! Jag tackar aldrig nej till lite lyx, ska ni veta. ^^
Nåja, på det hela taget så är livet som det borde vara, helt enkelt. Jag klagar inte alls. ^^ Bra dag? Svar: JA!
Med hopp om er goda hälsa
// Eli Pettersson
Ordförande för SMISK
Kassör i RFSL Ungdom Karlstad
Distriktsledamot för Sverok Svealand
Sekreterare i A.R.F.O.L.D.
(Räkna ut alla de förkortningarna om du kan.)
söndag 6 april 2008
Ett tag sedan...
... och jag ska kalla mig för aktiv bloggare? Yeah, right!
Men om vi nu ska gå åter till livet. Sist gång jag skrev så verkade jag inte helt glad. Och jag är fortfarande rätt så depp, men livet har blivit lite mer pepp också, så jag har nästan nåt någon sorts balans.
För att ta ett exempel: I Torsdags så fick jag vet under lunchen att min sista lektion var inställd. Det innebar att jag hade slutat. (Underbart informationsflöde på min skola, jag vet. *ironi*) Och hör och häpna! Jag började GÅ hem! Jag blev fan förvånad över mig själv. Och jag tror att det var där allt vände. För då började luften lukta vår, och det är aldrig fel.
Så jag gick till tågstationen och tog ett tåg till K-stad och var med på ett möte som jag inte hade behövt vara med på, och det var faktiskt trevligt att vara på lokalen igen. Skönt värre när det känns så.
Nåja, HAJKen börjar ljusna upp och grumlet runt sovplaser och så börjar att lägga sig på bottnen så att man kan se klart igen. Fint värre. Dyrt också, men det är det det finns bidrag för.
Jag har också fått slut-utvärderings-datum. Visst, det är lite nervöst, men jag tror att allt ska gå fint. Skulle bli förvånad och besviken på mig själv om så inte är fallet.
I Lördags (Igår) så fick paret Victorin-Ekegren äran att hjälpa mig att göra mig av med en massa överflödig huvudbehåring. Rakapparaten gick varm och Eli blev Skinhead... Eller kanske inte, men hår har jag inget kvar iallafall. Skönt nu i vårvärmen kan jag tänka mig.
Imorgon är det nyöppning av BFree, och det hoppas jag ska bli riktigt kul. Plus att ingen från RFSL Ungdom har sett min nya brist på frisyr än heller. Kan bli kul. Sedan om en vecka så ska jag iväg och arbeta i Hjo igen. Det ska bli kul, så länge man inte träffar på överflödiga (dryga, otrevliga, oönskvärda) människor från folkhögskolan. Det är tyvärr alltid en risk man får ta när man befinner sig där. Det är dock det som är så positivt med namnbytet. Man kan alltid övertyga dem om att man inte är samma person. "Nej, tyvärr, jag heter Eli, inte Jonatan... Vet inte alls vad ni menar med att jag har gått på folkhögskolan. Ni måste ha fått tag på fel person..." Shit vad roligt jag kan ha med det. :-P
Just det ja, jag träffade bror min (den lilla versionen) igår också. Det var riktigt trevligt, och jag blev positivt överraskad. Han verkar ju ha fått fart på livet ordentligt den lilla människan. Eller, liten, my ass. Han fyller snart 19 för guds skull. Kan någon stanna tiden? Det var väll inte så länge sedan han var Young & Hopeless? Men men, tiden flyter på snabbt för gamlingar som mig. :-P
Nåja, tills vi hörs igen!
// Eli
Men om vi nu ska gå åter till livet. Sist gång jag skrev så verkade jag inte helt glad. Och jag är fortfarande rätt så depp, men livet har blivit lite mer pepp också, så jag har nästan nåt någon sorts balans.
För att ta ett exempel: I Torsdags så fick jag vet under lunchen att min sista lektion var inställd. Det innebar att jag hade slutat. (Underbart informationsflöde på min skola, jag vet. *ironi*) Och hör och häpna! Jag började GÅ hem! Jag blev fan förvånad över mig själv. Och jag tror att det var där allt vände. För då började luften lukta vår, och det är aldrig fel.
Så jag gick till tågstationen och tog ett tåg till K-stad och var med på ett möte som jag inte hade behövt vara med på, och det var faktiskt trevligt att vara på lokalen igen. Skönt värre när det känns så.
Nåja, HAJKen börjar ljusna upp och grumlet runt sovplaser och så börjar att lägga sig på bottnen så att man kan se klart igen. Fint värre. Dyrt också, men det är det det finns bidrag för.
Jag har också fått slut-utvärderings-datum. Visst, det är lite nervöst, men jag tror att allt ska gå fint. Skulle bli förvånad och besviken på mig själv om så inte är fallet.
I Lördags (Igår) så fick paret Victorin-Ekegren äran att hjälpa mig att göra mig av med en massa överflödig huvudbehåring. Rakapparaten gick varm och Eli blev Skinhead... Eller kanske inte, men hår har jag inget kvar iallafall. Skönt nu i vårvärmen kan jag tänka mig.
Imorgon är det nyöppning av BFree, och det hoppas jag ska bli riktigt kul. Plus att ingen från RFSL Ungdom har sett min nya brist på frisyr än heller. Kan bli kul. Sedan om en vecka så ska jag iväg och arbeta i Hjo igen. Det ska bli kul, så länge man inte träffar på överflödiga (dryga, otrevliga, oönskvärda) människor från folkhögskolan. Det är tyvärr alltid en risk man får ta när man befinner sig där. Det är dock det som är så positivt med namnbytet. Man kan alltid övertyga dem om att man inte är samma person. "Nej, tyvärr, jag heter Eli, inte Jonatan... Vet inte alls vad ni menar med att jag har gått på folkhögskolan. Ni måste ha fått tag på fel person..." Shit vad roligt jag kan ha med det. :-P
Just det ja, jag träffade bror min (den lilla versionen) igår också. Det var riktigt trevligt, och jag blev positivt överraskad. Han verkar ju ha fått fart på livet ordentligt den lilla människan. Eller, liten, my ass. Han fyller snart 19 för guds skull. Kan någon stanna tiden? Det var väll inte så länge sedan han var Young & Hopeless? Men men, tiden flyter på snabbt för gamlingar som mig. :-P
Nåja, tills vi hörs igen!
// Eli
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)