Vinterkonferens 2008!!

Nu är jag hemma från ännu en vinterkonferens! Och vilken konferens sen! Gud vad jag mår bra i själen efter den, men jag saknar alla helt sjukt mycket, och en viss kille ännu mer mycket. ^^

Men vi börjar från början. Början var fredag morgon då jag vaknar av mig själv ca 15 minuter innan klockan ringer... Detta ger att jag alltså vaknar klockan 05.45 ca, och inte kan somna om igen, förrän jag ska gå upp klockan 06.00 och börja packa... Jag vet, det där med framförhållning är inte min starka sida...

Nåja, när väl packning och sånt var klart så hoppade jag ner till tåget och hoppade på det klockan 09.40.... Eller, det skulle ha varit 09.40 om inte tåget var försenat. Så jag hoppade istället upp på tåget klockan 09.50.

Och sen var det inte någon större fara förrän jag kom till Hallsberg. I Hallsberg fick jag nämligen vänta... I två timmar! Men jag dog inte. Hade en massa mysigt folk att prata med via min telefon... Underbar uppfinning, eller hur?

Nåväl, efter två timmar i hallsberg, samt X antal timmar på tåg så var jag då nere i Göteborg ca 16.07. Där blev jag upphämtad av Frille och Thule. Mycket sympatiska människor, båda två. Det visade sig att det inte bara var mitt tåg som var försenat, utan också minibussarna som skulle ta oss ut till Wendelsberg, där vinterkonferensen skulle var. Men denna försening rådde snart trevligt sällskap samt Arawns underbara lekar bot på. ^^

När väl bussarna kom så slängde vi in oss och vår packning på passande ställen och brummade iväg till Mölnlycke och Wendelsberg. Och det var ingen liten kursgård! Det var ta mig f*n ett slott vi skulle vara i.

Nåväl, när vi hade kommit fram så bjöds det på en eller två bitar mat tills alla hade anlänt. Enormt goda mackor med diverse dryckesalternativ till, dock inget alkoholhaltigt. Det var många gamla ansikten och en hel del nya man såg bland människorna som droppade in. När så alla hade droppat in så tog Kasper, denna underbara människa, och lyfte sin hand och äskade tystnad. Och tystnad fick han. Sedan blev det information angående sovning, smågrupper, helgen och annat smått och gott.

Nåväl, efter det var det mest natti natti för en del. Jag och Katrin hade tänkt oss att natta, men så blev det inte. Nisse, ja, Katrin, Björn och Robert flummade runt i sovsalen i minst en timme innan salen omvandlades till faktisk sovsal. Men det vart ju mysigt det med. ^^

Och det blev morgon den andra dagen. Den andra dagen bestod i tre olika pass, X antal mattillfällen, samt en del fritid. Det första passet jag gick på handlade om bokföring och ekonomi. Mycket intressant, trots att det var vår kära Therese som höll i det. Det krävs mycket sällan kunskap för att göra ett pass intressant, det bevisade jag iallafall. :-P

Sedan så vart det lunch. Lunchen bestod i någon sorts kyckling och en massa annat, och det låter kanske inte så smakligt när jag säger så, men f*n, Wendelsbergs personal kan det där med att laga mat, det kan jag lova er på allt heder och samvete jag har. Har aldrig ätit en så god kyckling, och jag har ätit mycket kyckling i min dag.

Efter lunchen så var det dags för nästa pass, vilket jag hade bestämt mig för att gå på ett pass som kallades för Transpolitik, och, ja, det handlade om just det: Transpolitik. Enormt intressant, tyckte jag. Plus att det var nog det bästa passet i år för mig. Jag råkade nämligen hamna bredvid en viss L, som jag kommer att förklara mer om senare. Eller, varför senare? Det bara blev så att jag och L satt bredvid varandra med våra händer i varandras händer lite då och då under passet, vilket jag tyckte var enormt mysigt. Sen så lektes det amöba, vilket inte vart fel det heller.

Iallafall, återkommer strax till det. Efter Transpolitikspasset så var det dags för en kortare fikapaus. Denna var väl behövlig, då mina hjärnhalvor började få slut på både luft och kapacitet. Så ut i världen och andas. Och av någon anledning som jag inte riktigt lyckades uppmärksamma just då så var det fortfarande så att min och Ls hand fortfarande satt ihop på något intressant sätt då och då. Nu senare så har jag ju kommit på att skälet var ganska uppenbart, nämligen att vi båda trivdes rätt bra med det.

Efter fikat så var det dags för sista passet, vilket för mig var ett pass som kallades för världsförbättring. Visst, vi fick chansen att tänka lite världsförbättrande tankar, men min hjärna hade inte riktigt hunnit starta om än, så jag lyckades inte tillgodogöra mig större delen av passet, vilket är synd. Men men, nog om detta.

Sedan var det då dags för middag, har jag för mig, om vi inte redan hade ätit den... Nåja, vi fick iallafall Tacosbuffé till middag, och det var, som ni kanske redan räknat ut, helt enormt gott.

Nåväl, nu var det då dags för lite tävling och lite kvällsaktiviteter och liknande. Singstar plockades upp, spel spelades och en massa annat kul. Tyvärr hade min seghet övergått i en enormt sprängande huvudvärk, så jag var inte riktigt på årets bästa humör. Satte mig på en stol tillsammans med L och några till och vi pratade och min och Ls hand letade sig fram till varandra efter en stund också. Efter ytterligare en stund så hamnar mitt huvud mot hans axel. Vi satt så ett tag och pratade om en massa saker, och jag har inte exakt i minnet hur det hände, men helt plötsligt så pussar jag och L varandra. Och det kändes bara så härligt. Det var så underbart bra, på alla sätt.

Vi fortsatte väl att sitta där och prata och spontan-pussas ett bra tag till, men ungefär klockan halv ett på natten så klingade samtliga klockor i mitt huvud att jag behövde sova. När jag yppade detta högt så verkade det som om alla andra klockor i alla andras huvuden hade sagt ungefär detsamma. Så då blev det till att ta sig över till sovsalen och ge L en godnatt-puss och sedan sova.

Och det blev morgon den sista dagen. Sista dagen var snäppet kortare än andra. Uppgång skedde klockan 08.00 och kläder klädes på och frukost åts som det skulle. Sedan blev det ett pass angående sex och hur man kan prata om sex. Intressant, men av någon anledning så hade huvudvärken sedan dagen innan inte riktigt avtagit. Jag misstänker starkt att det har med lokalernas akustik att göra. Fanns inte en enda sal som det inte ekade i när någon sa något, vilket i längden kan bli något enerverande.

Nåväl, lunch, bestående av stekt potatis och skinkstek, vilket var underbart gott. Sedan så tog man sig till sovsalen och packade ner diverse attiraljer och sedan så var det stort hejdå-kalas med en massa roliga lekar, bland annat "Let me se your funky chicken" vilken jag inte har lekt förr, men hoppas att jag får leka igen. ^^

Sedan var det hemresa. Pussade L hejdå och åkte in mot Gbg med en av minibussarna. Fick ett SMS nästan direkt efter att jag åkt från L att han saknade mig. Kändes så enormt bra att han kände så, och jag saknade honom enormt mycket, jag med. Och hur länge hade vi varit ifrån varandra, undrar ni? Jo, typ en kvart när jag fick SMS:et, så ja, det är nog något på G där, ja.

Så nu, efter ett bra tag är jag hemma igen. Nu ska det sovas, och sedan ska det has lektioner, samt att jag ska hålla tummarna för att L klarar sin tenta imorgon. ^^

Kram på er!
Puss på dig!

Länge sedan nu.

Ja, det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen. Det finns ett flertal skäl till detta. Det första är nog att jag har haft förbannat mycket att göra, både med skolan och RFSL Ungdom. Men jag överlever för det mesta. Och nu börjar det helt plötsligt att bli kul att öva piano också... Det var inte riktigt vad man väntade sig.

Sedan så har det inte bara varit mycket att göra, utan det har varit mycket att tänka på också. Man går omkring och oroar sig för att auskultation och övningsundervisning ska skita sig, man oroar sig en hel del över B och R:s förhållande, man går omkring på små rosa moln inför vinterkonferensen och bara längtar massor efter allt skönt folk. Kan knappt vänta på att få komma dit igen, och hänga med allt härligt folk.

Men men, annars händer det inte så mycket i livet. Funderar mycket på en ny ledare till SELMA. Kommer förmodligen att handla om incidenten i Åmål som jag var med om för några veckor sedan. Men det är ju flera månader kvar tills nästa SELMA kommer ut, så jag vet inte om det hinner hända något tills dess.

Nåja, jag kommer förmodligen att uppdatera igen efter vinterkonferensen. Tills dess får ni ha det mysigt.

Kram!

Mycket kan hända...

Mycket kan hända på tre veckor. Sist gång jag skrev mådde jag skit och ville ingenting i stort sett... Brydde mig inte om vänner, familj, skola eller något annat. Nu bara min kropp och själ skriker efter att få arbeta, i skola, i RFSL Ungdom, med min vänner, och med alla andra.

För tre veckor sedan så trodde jag att livet skulle innehålla en massa sena kvällar och en massa jobbigt pendlande fram och tillbaka mellan Karlstad och Arvika, och i stort sett aldrig någonsin få gå och lägga sig innan klockan 23.30 som tidigast.

Och framförallt, jag trodde att livet bestod i en massa slit och släp på idéell basis som man inte fick någon som helst cred för, what so ever.

Men se vad osm kan hända. Man får en lägenhet i Karlstad, vilket förflyttar pendeltiderna till en mycket bekvämare tidpunkt på dygnet. Alltså så kommer jag aldrig mer att gå och lägga mig så pass sent som 23.30 igen, vilket känns mycket upplyftande.

Men det som känns ännu mer upplyftande (håll i er) och som får mig att bara studsa (håll i er lite till) som en lite tokig studsboll (håll i er ännu mer, det kommer att behövas) är att RFSL Ungdom Karlstad har fått ett pris för yttrandefrihet och civilkurage i och med Karlstad Pride som vi annordnade sommaren 2008, och jag var en av de ansvariga. FAN, vad gött det känns! (Nu kan ni sluta hålla i er).

Hela bördan känns liksom värd besväret nu, och själen tar små glada skutt upp och ner så fort jag tänker på det. Så nu imorgon (Lördag) klockan 12.30 så kommer hela den fina RFSL Ungdom Karlstad-styrelsen stå och ta emot Magganpriset på Värmlands Museum. Kom dit och titta på. ^^

Sen är det en massa annat som är bra nu också, men det hamnar lite i skymundan när man tänker på allt det här andra.

Plus att man fortfarande är livrädd för att spela piano, vilket suger. Men man får väl ta sig i kragen och börja öva, helt enkelt.

Kram kram på er alla!