Dags igen...

Oro.... Det händer då och då, men det har alltid en anledning. Nu är den riktigt stark... Det är idag bara 6 dagar kvar tills G kommer hem. 6 dagar!!! Det är ingen tid alls. Hur kommer jag att reagera? Hur kommer han att reagera? Jag springer omkring och är glad, men mitt i den där glädjen så gömmer sig den där jävla oron och gnager. Jag är självklart glad att han kommer hem, men jag är fortfarande nervös. Jag är ju en sån jävla toffel att jag vill göra allt för honom, men tänk om jag inte kan...


Nej, jag är bara nervig helt enkelt. Bara att tänka på något annat tills på tisdag, så får vi se vad som händer. Puss på er // Eli